Den trettonde
februari 13th, 2009
Inga kommentarer
 |
Vardag: Ofta på fredagar kan jag uppleva att det är ganska skönt att ta det lugnt och bara vara. Förmodligen behöver jag det. Det är inte så länge sedan jag kom hem från näringarna (det blev sen dag idag). Jag hade få, -lite väl få, elever under eftermiddagen. Kanske var det rent av så att folk höll sig hemma av vidskepelse (eller så ville de förbereda inför morgondagen, vad vet jag?). De(n) som kom jobbade desto hårdare och det blev trots allt en hel del gjort faktiskt (kanske just för att det var så dålig uppslutning -de(n) som kom fick arbetsro, -dessutom njöts det alldeles extra av lunchen som bestod av ugnspannkaka med blåbärssylt och grädde, -magnifikt!). |
| Så nu, ett par timmar senare är det nästan onödigt skönt att vara hemma. Big Z mötte mig i dörren och var salig över att ha sällskapet hemma. Det känns onekligen riktigt skönt att vara väntad på. Trauma: Den gångna natten var rätt bra, bortsett från några envisa mardrömmar som inte vill släppa greppet om mig. Man skulle ju kunna tro att det undermedvetna hade fått nog av verkligheten, men det verkar inte så. Jag har ofta återkommande mardrömmar, väldigt ofta är kontentan av drömmen att jag inte får luft. Någon har stulit min luft! Jag måste ha luft! Jag hoppas att jag i natt sover djupt och ostört. På något sätt finns mardrömmarna där som ett eko från det förflutna. Jag har nästan lust att ropa tillbaka: ”Nu sjutton får det vara nog!” |
|
Läsarinflik