Några minuter
Det är inte länge sedan jag upptäckte den underbara världen av e-böcker. Självklart är de ju inte riktigt lika trevliga att läsa som riktiga böcker, -men de är i regel billigare. Är kunskapen viktigare än upplevelsen så är det alls inget dumt alternativ. Jag tänkte vad tiden lider också dela med mig av några fynd men vi får se när det blir. Det är ju så mycket annat jag också försöker mig på att få till stånd och någonstans är det ändå så att jag är tvungen att inse mina begränsningar. Det är fredag kväll nu och hela stan sjuder av liv. Det har sin förklaring delvis i det att halva stans alla ungar beträdde sommarlovsgräsmattan (som just nu är ganska fuktig -i dubbel bemärkelse) just denna dag. Det var så rörigt på stan att jag faktiskt dristade mig till att ringa efter skjuts (vid närmare eftertanke så gör jag det de flesta fredagar, men det kanske jag inte borde ha sagt?) efter näringarna.
På näringarna är det riktigt skönt just nu. Så skönt att jag nästan börjar befara att jag håller på att drabbas av social aversion (eller så är det åldern. Jag kanske inte orkar så mycket längre, -fast den ursäkten passar kanske bättre om en sisådär femtio år…) Eftersom cirklarna bränt sin sista ugn för våren och tagit sommarledighet så får jag ha verkstaden mest för mig själv (bortsett från Å då och en smått osäker sommarvikarierande vaktmästare) och ja, -jag njuter av lugnet.
Imorgon har jag ytterligare en minnesdag. Det är en nioårig minnesdag. Minnesdagarna duggar tätt den här tiden på året. Det är tungt, men ändå inte tyngre än att jag kan hantera det. Det är sorgligt, men inte sorgligare än att den går att bära. Om ett dygn, -lite till, så är det i alla fall över.
(skall återgå till den digitala kunskapen)
Läsarinflik