Om jag bara kunde prioritera lite vettigare…
Just nu är det mycket på agendan, visserligen vill jag gärna ha det så, men det känns också lite tungt i hjärtat när prioriteringarna ibland blir så fel. Bloggen har jag inte hunnit med alls. Eller hunnit och hunnit, -den har inte varit högst upp på agendan. Jag gissar att det beror på att jag både jobbar och studerar och engagerar mig ideellt. Inser att jag saknar det terapeutiska arbetet, men det är väl just det att det, just nu i mitt liv, inte är prio ett. Ser dock fram emot några utbildningstillfällen som är på kommande. Tänkte fira 15 år som socionom med att gå en lite längrevidareutbildning. Känns som en bra prioritering tycker jag.
Stackars dig, inte konstig du gav upp när ingen kommenterar. Undrar vad du gör i dag? Anne
Jag vet inte om jag gett upp, jag ger bara inte bloggen så mycket av min tid längre. Dessutom tar arbete, studier, forskning, familj och föreningsliv mycket tid. /TT
Till att börja med, Gud vilken bra sida! FInns så himla få sidor om PTSD så att hitta din var super. Jag har läst länge, länge nu. Verkar som att det var ett tag sen du bloggade, eller ja, jättelänge sedan. Hoppas du börjar igen. Du gjorde ett bra jobb!
@Anne Svare Just idag så borstar jag av den gamla bloggen igen och lite försiktigt börjar se över om det kan vara möjligt att få ordning på den igen. Tack för ditt besök!
@Jenny
Ja, se där, tack för det, -med positiv respons så känns det intressant att göra det igen.