Triumfen över Traumat

Just nu är det mycket på agendan, visserligen vill jag gärna ha det så, men det känns också lite tungt i hjärtat när prioriteringarna ibland blir så fel. Bloggen har jag inte hunnit med alls. Eller hunnit och hunnit, -den har inte varit högst upp på agendan. Jag gissar att det beror på att jag både jobbar och studerar och engagerar mig ideellt. Inser att jag saknar det terapeutiska arbetet, men det är väl just det att det, just nu i mitt liv, inte är prio ett. Ser dock fram emot några utbildningstillfällen som är på kommande. Tänkte fira 15 år som socionom med att gå en lite längrevidareutbildning. Känns som en bra prioritering tycker jag.

Sedan jag för drygt 15 år sedan trevande började leta efter böcker och information om dissociation har det hänt mycket. Fortfarnade kanske man inte kan säga att det finns en uppsjö av litteratur på området i svenska språket, men det finns mycket mer att läsa och kunskapen om vad som orsakar dissociation och hur dissociation uppstår har ökat. Det är inte heller lika konstigt längre att tala om det. Även om mannen på gatan kanske inte vet vad som står bakom ordet och hur dissociation ter sig i vardagen för den som har dissociativa tendenser så är det lättare att prata om numera. De som jobbar inom området vet numera ibland en hel del, -och det är glädjande. Mycket verkar ha hänt de senaste åren och det ger mig hopp för framtiden.