Triumfen över Traumat

_{SCIENCE DAILY / DEVELOPMENTAL PSYCHOLOGY}

Kvinnors tidigare trauman påverkar framtida barn?

Även trauman som inträffade innan graviditeten kan påverka barnets sociala och emotionella beteende.
Detta framgår av en ny studie som genomfördes på Haifa University och som publicerades i Developmental Psychology i en speciell sektion som gick under namnet ”Spelet mellan biologin och Miljön, brett definierad”.

Studien visar att trauman i moderns förflutna, som inte direkt påverkar graviditeten kommer att påverka hennes kommande barns emotionella och sociala beteende. Studier som påvisar samband mellan trauman under graviditeten är kända sedan tidigare, men det är inte förrän nu som tidigare trauman undersökts och evaluerats i förhållande till kommande graviditeter.
Den presenterade studien genomfördes av professor Micah Leshem och Alice Shachar-Dadon vid the University of Haifa och professor Jay Schulkin vid the Georgetown University School of Medicine. Studien genomfördes som en experimentell studie på råttor, vars hjärnaktiviteter i mångt och mycket påminner om människans. I studien hade man tre grupper av råttor. En grupp traumatiserade (allvarligt stressade) råttor vilka efter en tids återhämtning tilläts para sig; en annan grupp som behandlades på samma vis men som tilläts para sig omedelbart, samt en grupp som inte utsattes för stress (trauma) innan parning. När råttungarna vuxit upp (i en trygg miljö) undersöktes deras beteenden; tecken på depression, ångest och socialt samspel.

Man kunde konstatera att traumat som råttmödrarna utsattes för påverkade ungarna på ett varierande sätt. Enligt professor Leshem påverkades utgången också av faktorer som t.ex. kön, ”men” konstaterar han ”skillnaden i jämförelse med kontrollgruppen är utan tvekan påtaglig”.

Alla ungar som föddes av grupp ett och två visade tecken på nedsatt social kontakt i jämförelse med kontrollgruppen; dessa råttor spendera mindre tid med varandra och interagerade mindre. I andra test har det funnits påtagliga skillnader mellan könen. De feminina råttorna har visat mer ångest än de maskulina råttorna.
Slutligen, de råttor vars mödrar blev gravida omedelbart efter traumatiseringen var hyperaktiva, vilket indikerar att det trots allt spelar en viss roll hur lång tiden är mellan traumat och graviditetens inledande skede.
Alla vet vi att rökning påverkar fostret varför mödrar inte bör röka under graviditeten. Denna studie visar att svårigheter i moderns förflutna, även tider långt innan graviditen spelar en roll i hur barnet sedan utvecklas.
”Vi bör vara förberedda på en analog effekt på människor, ”t.ex.” inflikar professor Leshem, ”barn som föds av mödrars som utsatts för krigstrauma påverkas av sina mödrars tidigare erfarenheter”.

_{KÄLLA: Science Daily}

_{SCIENCE DAILY / JAMA AND ARCHIVES JOURNALS}

PTSD kan öka risken för självmord bland unga vuxna

Posttraumatisk stress -men inte en erfarenhet av trauma som inte lett till PTSD- ger ökad risk för självmord och självmordsförsök bland unga vuxna. Det framgår av en artikel i JAMA and the Archives Journals i mars i år. En historia av självmordsförsök har i sin tur visat sig vara bland de bästa och viktigaste riskfaktorerna för ett senare självmord. Självmord var under 2005 den vanligaste orsaken till dödsfall bland unga i USA.

Holly C. Wilcox, Ph.D., på Johns Hopkins Children’s Center i Baltimore, och hennes kolleger studerade 1,698 unga vuxna i Baltimore för att utvärdera deras erfarenhet av trauma och självmordsförsök, samtidigt som det utreddes om huruvida de unga också led av PTSD. 81% av de intervjuade (1,273 personer) hade erfarit en eller flera trauman. 8% av dem (alltså 100 personer) led av PTSD. 10% av dem med PTSD hade försökt ta livet av sig jämfört med 2% bland dem som inte kunde diagnostiseras med PTSD men som hade ett traumatiskt förflutet. I studien framkom dock också att hela 5% av dem som inte hade erfarit trauma också i något skede hade försökt göra självmord.

Vilka mekanismerna mellan PTSD och självmordsförsök är ; är inte känt hävdar författarna till artikeln. Det kan finnas en existerande predisposition för både PTSD och självmord, menar författarna. ”Studier kring tidiga trauman och självmordsbeteenden visar på att depression och impulsivitet kan vara möjliga tecken på ett föreliggande självmordsförsök”.
Tidigare forskning har visat att upp till 20% av självmordsförsöken hos unga människor har ett samband med sexuella övergrepp under barndomen. ”Även om vi inte fokuserade explicit på sexuella övergrepp visar våra resultat på ett behov av att riskbedömningar på unga som försökt självmord bör ta i beaktande den unges erfarenhet av trauma.
Genom att göra skillnad på personer som upplevt trauma men inte utvecklat PTSD och de som kan diagnostiseras med störningen visar författarna att det är utvecklandet av en posttraumatisk störning som är riskindikator och inte traumat i sig självt.

_{KÄLLA: Science Daily och JAMA and Archives Journals}

_{SCIENCE DAILY / MAYO CLINIC STUDY}

Sexuella övergrepp påverkar allvaret av psykiska störningar

”En historia av sexuella övergrepp gör nästan alla psykiska störningar och sjukdomar värre” säger Magdalena Romanaowicz, M.D, som under Amerikanska Psykiaterförbundets årliga möte 2009 framlade resultatet av en MAYO studie som hon tilsammans med sina kolleger på Mayo-kliniken genomfört.
Dessutom utvecklar barn och ungdomar med en historia av sexuella övergrepp störningarna tidigare och oftare än andra barn och ungdomar.
Att sexuella övergrepp ökar risken för självmord bland unga är klarlagt sedan tidigare. Studier som omfattar depressionspatienter och patienter med personlighetsstörningar är inte lika vanligt förekommande.

Konklusionen av studien frammanar en mer intensiv framtoning hos hälsovårdsmyndigheterna just mot sexuella övergrepp och förebyggandet av de samma.
”Vi kom fram till att det avsevärt påverkar ett brett spektrum av depressiva patienter i psykiatrisk vård. Det ökar risken för självmord, alkohol- och drogmissbruk liksom en tidigare utveckling av mentala sjukdomar vilket ger fler patienter i slutenvård” menar dr. Romanowicz
Studien kommer att följas av en MAYO-studie med ett ännu större patientunderlag.

_{KÄLLA: Science Daily}

_{SCIENCE CENTRIC / GENERAL PSYCHIATRY}

Hjärtsjukdomar och PTSD

Risken för dödsfall (inom loppet av fem år) för patienter med defilibratorimplantat efter en plötslig hjärtåkomma (som infarkt eller -attack) ökar avsevärt för patienter som dessutom drabbas av en posttraumatisk stress reaktion. Detta oberoende av hur allvarlig hjärtsjukdomen i fråga är. Detta foskningsresultat har Karl-Heinz Ladwig, Ph.D., M.D vid Universitet i München och hans forskarteam kommit fram till.
Att överleva en livshotande hjärtinfarkt eller attack ger gärna upphov till mycket stress i sig. Symtomen kan bli intensiv rädsla, flashbacks och ångest, något som kan kvalificera patienten för en PTSD-diagnos.
I studien deltog 211 patienter med defilibratorinplantat. 27 månader efter operationen visade 18 % (38 personer) tecken på kronisk PTSD. Ytterligare 33 månader senare (då det passerat fem år sedan ingreppet) gjordes en uppföljning.
Resultatet visade att de patienter som hade PTSD hade en dödlighet på 2,4 ggr jämfört med dem som inte utvecklat posttraumatisk stress.
En teori / delorsak kring varför PTSD-patienterna riskerar att avlida tidigare är att de kan uppfatta t.ex. medicineringen som en trigger och därför undviker att ta den medicin som skrivits ut åt dem och som de skulle behöva.
_{KÄLLA: Science Centric / Jama and Archives journals}

_{SCIENCE CENTRIC / GENERAL PSYCHIATRY}

Kombinerade faktorer kan ändra biologin gällande stress-respons hos barn som utvecklas

Risken för PTSD är betydligt större hos vuxna som blev utsatta för övergrepp som barn, än för vuxnasom inte blivit det, trots att de är med om samma händelse. Särskilda variationer i generna ökar risken avsevärt om barndomstraumat innefattade fysiska eller sexuella övergrepp har forskare kommit fram till. Studien genomfördes genom amerikanska nationella institutet för mental hälsa (NIMH).
”Komplexa interaktioner mellan genetiska variationer och miljömässiga faktorer kan hjälpa oss att bättre förutse vem som riskerar att utveckla PTSD. Det kan hjälpa oss att bedöma vilka förebygande åtgärder och behandlingsstrategier som är mest troliga att fungera för varje individ, säger NIMH:s direktor Thomas R Insel, Md.
Resultatet av studien föreslår att övergrepp tidigt i barndomen kan resultera i särskilt tydliga förändringar i människans system medan barnet utvecklas. Variationen uppstår i flera gener,-vilka ännu är oidentifierade, men man räknar med att de står för 30-40 procent av risken i utvecklandet av PTSD.

Studien grundar sig på 900 afro-amerikanska individer mellan 18-81 år som kommer från fattiga och svåra förhållanden. De flesta i studien hade multipla trauman redan under tidiga barndomsåren. Forskarna fann att en bakgrund innefattande övergrepp (detta gällde 30% av informanterna) ledde till en ökad risk med mer än det dubbla att vid senare trauma drabbas av PTSD. I samma veva upptäckte man förändringar i den s.k. stressgenen (genen heter FKBP5) hos dessa individer.
Förändringen i genen i sig själv gav inte upphov till PTSD, -utan kombinationen av denna förändring och en historia av övergrepp. Proteinet som FKBP5 producerar hjälpter till att reglera mängden bindningsmaterial mellan stresshormonerna och receptorerna på cellerna.
_{KÄLLA: NIMH National Institution of Mental Health}

_{SCIENCE CENTRIC / GENERAL PSYCHIATRY}

Mag-tarmproblem och PTSD

Amerikanska Krigsveteraner med PTSD löper större risk att drabas av problem med mag- och tarm än krigsveteraner som inte fått diagnosen.
Ny forskning som publicerats i ”the open access journal BMC Medicine” visar att det finns ett tydligt samband mellan metaboliskt syndrom (mag- och tarmsjukdom som kännetecknas av fetma, högt blodtryck och insulinresistens) och PTSD, detta även efter att man kontrollerat andra faktorer som depression och missbruk och de tänkbara samband som finns där.
Studien leddes av dr Pia Heppner (the Veterans Affairs, San Diego) och kolleger på University of California /San Diego och baserar sig på ett underlag av 253 krigsveteraner (såväl manliga som kvinnliga). De kom fram till att det fanns samband mellan allvarlighetsgraden av PTSD:n och förekomsten av metaboliskt syndrom.
_{KÄLLA: e! Science News / BioMed Central}

_{ELSEVIER HEALTH SCIENCES}

Samband mellan utsatthet och våld

De som påstår att barn som blir utsatta för våld också själva blir förövare av våld har nu fått vatten på sin kvarn Enligt e! ScienceDaily (Sep. 27, 2007). Ärvda trauman / det sociala arvet är enligt en avhandling som publicerades i the American Journal of Preventive Medicine, högst reellt. Studien analyserade uppgifter från mer än 9300 informanter och genomfördes i tre etapper, den första inleddes 1994-95 och den tredje 2001-2002. 6,6% fler av flickorna som utsatts och 11,9% fler av pojkarna var själva våldsamma mot andra när de vuxit upp. I nära relationer var siffran högre 10,4% för flickorna och 17,2% för pojkarna.
Sambandet mellan sexuella övergrepp och senare våld i nära relationer var tydligt bland pojkarna medan sambandet inte var lika övertygande bland flickorna.

Artikeln heter ”Child Maltreatment, Youth Violence, and Intimate Partner Violence – Developmental Relationships” och är skriven av Xiangming Fang, PhD, Atlanta, USA och Phaedra S. Corso, PhD, Atlanta, USA.
Artikeln publicerades i American Journal of Preventive Medicine, Volume 33, Issue 4 (October 2007)
_{KÄLLA: Science Daily / Elsevier Health Sciences}

_{SCIENCE DAILY / SAHLGRENSKA-UNIVERSITETSSJUKHUSET, GÖTEBORG}

Mardrömmar ökar risken för ytterligare självmordsförsök

En studie från Med. fak. vid Universitetet i Göteborg visar på att människor som har mardrömmar efter ett självmordsförsök löper upp till fem gånger större risk för ytterligare självmordsförsök än de som inte har mardrömmar.
Studien inkluderade 165 svenska patienter i åldrarna 18-69 år som vårdades på sjukhus efter ett genomfört självmordsförsök.
Studien visar att de patienter som klagat på mardrömmar under veckan efter självmordsförsöket var tre gånger så benägna att försöka igen oberoende av psykiatrisk diagnos. De som hade mardrömmar fortfarande efter två månader löper hela fem gånger så stor risk som de som inte har några rapporterade mardrömmar, säger Nils Sjöström som genomfört studien.
Andra sömnstörningar visade inte på någon ökad risk.
Det är vanligt att patienter som försöker begå självmord lider av sömnsvårigheter/rubbningar. 89 % av alla patienterna rapporterade att de hade sömnsvårigheter, oftast insomningssvårigheter.

Studien är en doktorsavhandling i Medicin på institutet för neurovetenskaper och psykologi på Sahlgrenska akademin, Universitetet i Göteborg.
_{KÄLLA: Science Daily / Göteborgs Universitet}

_{SCIENCE DAILY / RUTGERS UNIVERSITY}

Rädslans hjärnceller identifierade

Man uppskattar att omkring 15% av de amerikanska soldater som befunnit sig vid slagfälten i t.ex. Irak kommer att utveckla PTSD. Detta i sig har gett forskarvärlden i USA en utmaning i att komma på nya möjligheter för behandling av PTSD. I kölvattnet av PTSD kommer andra problem som drog- och alkoholmissruk, självmordstankar och relationella problem. Den överaktivitet som man upptäckt i amygdala spelar en nyckelroll vad gäller vår upplevelse av rädsla och ångest.
Denis Paré, professor vid Center for Molecular and Behavioral Neuroscience vid Rutgers University, har identifierat en kritisk komponent i amygdalas neurala nätverk som normalt håller minnen av skräckupplevelser i schack. Paré’s laboratorie studier visar på hur hjärnan uppfattar fara (även irrelevant rädsla för fara som i fobier).
Genom exponering behandlar man idag många fobier. Det har dock visat sig att exponeringsträning inte helt kan komma åt minnen av farliga händelser/stimuli. Snarare ges tillfälle till att skaffa sig nya färdigheter och upplevelser där upplevelsen av att ha behärskat något svårt tar över känslan av skräck. Under allt finns ändå grundrädslan kvar när det är frågan om verkliga erfarenheter, särskilt om den nya erfarenheten implimenterats i en annan än den ursprungliga miljön. Exponeringsträning i detta sammanhang gör bara att skräckupplevelsen / upplevelsen av fara blir situationsbunden i stället för allmän. Människor med PTSD har dessutom en ”exponerings-defekt”, -en oförmåga att glömma eller tänka om. Nu kan man rent neurologiskt se denna skillnad mellan rädsla som grundar sig på trauma och annan form av fobi.
_{KÄLLA: Science Daily / Rutgers University}

_{SCIENCE DAILY / RADIOLOGICAL SOCIETY OF NA}

Stress-relaterade sjukdomar påverkar hjärnans bearbetning av minnen

Forskare som använder sig av funktionell MRI-röntgen har kommit fram till att det område i hjärnan som ansvarar för explicita långtidsminnet är dysfunktionellt hos patienter som lider av stress-relaterade psykiatriska tillstånd.
”Eftersom traumatiska minnen inte har behandlats adekvat av hjärnan fortsätter de att störa patienten i hennes vardag säger Nivedita Agarwal, M.D., radiolog vid University of Udine i Italien, där studien genomförts. Genom att använda magnetröntgen kunde hon och hennes kolleger forska i flödet av neurala impulser mellan det prefrontala cortex och hippocampus.
MRI-bilderna visade att det hos de traumatiserade fanns abnormal aktivitet i just detta område. Området är helt enkelt överaktivt. ”Dessa data ger för handen att mekanismen för minnesbehandling hos traumatiserade är dysfunktionell på grund av det förändrade användandet av prefrontala cortex. Dessa patienter klagar ofta över dåligt minne.
_{KÄLLA: Science Daily / Radiological society of North America}