Triumfen över Traumat

Tills sömnen kommer

Trötthet har varit dagens genomgående tema. Jag har nämligen sovit bort halva dagen. Möjligen är det därför jag nu sitter här och är vaken (jag tror visserligen att jag förmodligen skulle sitta här också om jag inte hade sovit bort ”dagens vakna timmar”.) Jag har drömt halvkonstigt, lite mardrömmar, lite annat och så har jag vaknat emellan för att äta frukost, lunch, besöka damrummet, borsta tänderna, dricka eftermiddagskaffet och göra middag, -bara för att somna igen en stund senare. Bakade Ravioli under eftermiddagen (jättegott var det. Vi gjorde lax, ost och lökravioli med orientalisk katarellsås, -underbart smaskigt. Ravioli har blivit min och Å:s egen ”specialare”). Min energi orkade precis med att handla i den lokala ica-butiken och kavla ut raviolin, fylla och koka dem. När middagen var äten så då, ja, då somnade jag.

Jag mår annars ganska hyggligt. Är dissociativ-light ibland, mest på det sättet som det blir när man inte riktigt är med, inte riktigt hör, inte riktigt ser och inte riktigt minns. Orden sitter långt inne. Trög, men om det handlat om gränsdissociativa fenomen är jag inte kvinna nog att svara på just nu. Kanske är jag bara trött.
(På tal om det, jag tror jag går och lägger mig…)