Från Idé till ideell
Det finns ett myller av frivilligorganisationer och föreningar i Sverige. Bara i Trollhättan -för att ta ett slumpartat exempel- finns 27 registrerade ideella föreningar. De drivs allt som oftast av frivilligarbete – frivilliga som sätter stora delar av sin annars lediga tid på just den verksamhet som den valda föreningen driver. Det är alltså en folkrörelse av kraft vi talar om. Ideellt arbete har jag själv en hel del erfarenhet av.
Jag är uppvuxen inom föreningsliv och har alltid engagerat mig frivilligt i både den ena och den andra verksamheten, med ganska så vitt skilda agendor. Men det har alltid varit existerande verksamheter som jag halkat in på. Nu är situationen helt ny. En förening skall grundas och jag har tänkt vara med från start. Förvirrande minst sagt. För vem hade väl kunnat tro att det krävs så mycket tanke inför en föreningsstart? Det hela började förstås med en idé. Det var inte min idé, bör kanske tilläggas, även om jag kunde se behovet. I grannstaden, visade det sig, fanns en snarlik förening. Det fanns alltså orsak att knyta kontakter. Personen med idén beslöt sig för att låna konceptet från grannstaden, ordnade lokal och började vaska fram frivilliga att ha med från start. Det är där jag kommer in. Var befinner vi oss nu kan man fråga sig? (Ja, den som det visste) Just nu sitter jag och filar på lite egna idéer, ifall just den här skulle visa sig rinna ut i sanden… |
Läsarinflik