Hem > Allmänna tankar > Till kusten!

Till kusten!

Det händer inte så ofta, men imorse hände det. Kvart över fyra vaknade jag fullkomligt klarvaken och kände mig hur utvilad som helst. För att sysselsätta mig de arla morgontimmarna (jag övervägde att städa men kom på att det kunde störa grannarna) tog jag till en av de bästa saker jag vet; jag kröp ner under täcket, med några stora kuddar staplade under skuldror och nacke och började till att läsa. Det jag valde som morgonlektyr var ”Terapins gåva” av Irvin D Yalom (en bok som jag gärna skulle se att min egen terapeut skulle inspireras av – nog om det). Jag hann med att läsa 150 sidor innan jag gick ner till köket och tog mig min frukost. Det var ett riktigt skönt sätt att börja dagen (och då skall du veta att jag på intet vis av någon någonsin ansetts vara en morgonmänniska).
Det är inte så många minuter sedan vi kom tillbaka hem. Redan för flera veckor sedan beslöt vi att åka ut till kusten just idag, egentligen skulle min vän B köra hela sträckan för att agera chaufför åt sin bror, men hur det nu kom sig så följde jag med och vi bokade upp oss för en hel dag vid kusten. Det var en sömnig kuststad som välkomnade oss denna lördag. Det mesta var stängt (i alla fall tre av museérna och de flesta caféerna), men vi hade inte förväntat oss något annat heller. I stället gick vi längs vattnet och njöt av vädret, världen och varann (oj, vad sliskigt det där lät).
Riktigt fri från minnen och flashbacks fick jag ändå inte vara. Vi mötte på några stora hundar som fick mig att stelna till och sluta fungera för några sekunder (jag har en synnerligen väl utvecklad förmåga att dissociera vid dylika tillfällen). Det fanns objekt i hamnen som fick mig att tänka på min bakgrund och det fanns framför allt en man, -min vän B, som jag -trots att jag litar på honom helt och fullt, -ändå inte känner mig helt trygg med. Det är symtomatiskt; -jag har en förmåga att känna tillit och trygghet, men den förmågan är väl gömd under en massa bråte och allt som oftast hittar jag den inte.Summa summarum: En kalasdag med kalasväder och annat elände (*ler*)
Ha det gott!
Categories: Allmänna tankar Taggar: ,
  1. Pet
    februari 22nd, 2009 i 03:57 | #1

    Hejsan!
    Tänk att vakna så dags och känna sig utvilad…vore nåt:)
    Och vilken härlig dag ni fick.

    Har fått ett underligt begär att läsa din välskrivna blogg..den är både intressant och roande..tack för att du delar dina tankar och dina dagar.

    Vi får ta en fika nån dag:)

  2. dissociation
    februari 22nd, 2009 i 20:55 | #2

    För det första: Jag är bara glad att det finns någon som läser bloggen (jag skriver trots allt inte bara för mig själv…) Särskilt glad är jag att det är du som läser…

    Hör av dig om fikat… när du känner dig sugen.

    Admin (lite skoj att få kalla sig det)

  3. petra
    februari 22nd, 2009 i 21:17 | #3

    Hej ”Admin” ;)

    Ja Denna vecka har jag lite körigt..p-möte och sedan englandbesök hela helgen.. Men vi kan kanske klämma in ett par timmar veckan efter? Vilken/vilka dagar passar dig bäst? Och hur gör vi?..Går det bra om jag hämtar dig/elr ska vi ta en hemma hos dig? Låt mig veta hur det passar…fikabröd ..vad du tycker om..
    Kram

  1. Inga trackbacks än.

Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu