Arkiv

Arkiv för mars 12th, 2009

Yammi

mars 12th, 2009 Inga kommentarer

Åt middag tillsammans med Å idag. Vi lyxade till det lite och gjorde en thailändsk Yam Kung, -men på vårt eget lilla vis. Yam Yam!
Efter det var jag så full av energi att det inte fanns någon hejd på min kreativitet.		 De har stått där länge. På den svarta hyllan i gröna ateljén har de legat; penslarna, färgtuberna, flaskan med lacknafta, blandspaden och diverse fat och blandningsattiraljer, tygtrasor och färgpalett. Öppnade fönstret lite, lite grann innan jag satte igång. Utan någon tydlig plan skred jag till verket, skissade direkt på dukpannån och började sedan klämma på tuberna.
Hög på lackafta och terpentinångor flödade kreativiteten och kom snart att fylla hela duken. Visst finns det smärta i bilderna fortfarande. Men färgtonen är ljusare. Tungmodet har lättat. Även de ljusa färgerna blir nyttjade och det till och med i ändå större utsträckning än de mörka. Flickan på bilden gömmer huvudet mellan benen. Hon är naken. Men hon blöder inte längre.
(Jo, ni skall få se den när jag färdigställt den helt. Den måste dock torka emellan, så ni får hålla till godo med middagen idag…)

Hoppas på att kunna sova inatt…
God natt till er också!
Categories: Allmänna tankar Taggar:

Saknad: John(na) Blund

mars 12th, 2009 2 kommentarer

Är vaken.
Datorn surrar lite och katten spinner. Tangenterna på tangentbordet låter varje gång jag rör dem. Annars är det tyst.
Det är torsdag morgon, -eller onsdag kväll. Fast mest är det någonting där emellan. Har suttit och skissat men slutade. Började läsa, men gav upp. Så nu sitter jag här…
Vad känner jag? Det vet jag inte. Flyter lite omkring. Svävar. Försöker grunda mig. Det är i alla fall inga mardrömmar. Lyckligtvis har jag inga mardrömmar. Bara en lätt kylig tomhet. Eller är det trötthet? Jag vet inte.
Försöker känna stolen, -och golvet under mina fötter. Känner dem. Det är bra. Jag är i alla fall lite grundad. Närvarande.
Jag brukar göra så. En body-check för att kolla att jag faktiskt är med. Ibland är jag det inte. Då andas jag djupt. Konstaterar att allt finns där. Jag känner det bara inte. Påminner mig om dagens datum. Om att då var då och nu är nu. Andas. Låter syret forsa ut i kroppen, öppna upp. Ibland lyckas det, ibland inte.
Ett annat sätt att ta in nuet är att se och känna. Jag kan välja en färg och leta upp tio saker med den färgen. Eller röra vid saker. Är det hårt? Mjukt? Kanske blött?
Det tvingar mig att komma tillbaka.
Att se att Nu är faktiskt nu. Då var då.

Categories: Allmänna tankar, Dissociation Taggar:
Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu