Livet är inte alltid vackert
| Nej, livet är inte alltid vackert. Livet just idag har inte känts så väldigt tilldragande. Inte vackert. Ändå har jag haft en dissociationsfri dag. Jag har haft en dag med ett viktigt samtal, en bra diskussion, ett intressant möte med min sjukgymnast och hennes kollega och ett riktigt trevligt samtal med en alldeles lagom trevlig psykolog. Varför känns då inte livet vackert? | |
|
Kanske är det tankarna?= Oron i kroppen? Gamla minnen? Eller kanske är det bara så att livet inte behöver vara vackert alla dagar. Att det är helt okej med dagar när livet är stressigt, slitet och utpumpat? De dagar livet är riktigt vackert träder bättre fram om dagarna i skuggan finns där intill. Kanske är det helt enkelt så simpelt? |
 |
| En liten pust av rädsla, stor som en kluven oliv i omfång, har krupit in under skinnet. För; vad om livet helt enkelt inte är vackert? Om det vackra är en utopi? Om det är fult och plågat allt igenom?Mitt liv känns lite plågat just nu. Men jag vill ändå tro att det finns något i det som är vackert. För jag vet, -livet kan vara vackert. Det är bara det att det inte alltid är det och det känns inte så just nu. (Kanske behöver jag bara sova några timmar?) | |
Categories: Allmänna tankar
Vet känslan av rädsla för att fula och onda kanske ändå vinner…Men, hoppas i alla fall att ditt liv känns vackrare idag.
ps. Det är annars en otroligt välskriven blogg du har.
Ja, det kan vara en kvävande känsla… men jag tror nog ändå att livet är vackert, -bara det att det inte alltid är det… (och idag har det faktiskt varit lite vackrare än igår).
nåja, -kul att du hittat hit och tack för komplimangen!