Varför saker och ting inte alltid fungerar som de borde…
Det finns vissa saker som gör det, fungerar klockrent. Utan bekymmer. Det är saker som går som på räls. Vissa människor verkar leva ett liv i det där samma jämt. I ett helt perfekt litet Något. De har flyt. Aldrig en flisa i fingret.
När Spencer Silver och Arthur Fry försökte tillverka ett speciallim för betong och järn gick det käpprätt åt fanders. Det lim som blev resultatet höll inget vidare. Det var kort och gott värdelöst, -i varje fall för den som ville foga samman järn och betong. Det visade sig dock ha en helt annan färdighet. Idag finns deras lim i vart och varannan hem, för att inte tala om på kontor och arbetsplatser. Vi har dem alla. Post-it lapparna. Vi talar om saker som av en slump råkar bli alldeles rätt, eller helt fel, men tusen gånger bättre än vad det egentligen var tänkt. |
|
Tänk om Spencer och Arthur när de stod där med sitt torftiga resultat av timmar i sitt labb hade slängt formeln med den kemiska förening som gör post-it lapparna till just post-it lappar och suckande knallat hem efter dagen värv mumlande något om hur jävligt allting är och hur fel det alltid blir. Tänk om de mitt i sitt skapande hade glömt bort att vara kreativa, då hade åtminstone min studietid sett helt annorlunda ut än vad den trots allt gjorde (och inte bara min studietid – jag kommunicerar med mig själv med hjälp av de där lapparna) och förmodligen hade även deras liv sett ut helt annorlunda än det sedan gjorde.
Om allt alltid blev helt perfekt och om saker och ting alltid blev som vi tänkt oss. Vad skulle det göra med vår kreativitet? Var skulle den få sitt utrymme? Fast det är klart… Lite mer flyt skulle kanske inte skada? |
Läsarinflik