Arkiv

Arkiv för mars, 2009

På efterkälken

mars 7th, 2009 Inga kommentarer
De flesta som känner mig är kanske inte så förvånade. Jag är något av en tidsoptimist, åtminstone vad gäller läsandet av böcker. Jag tror att jag nog hinner och att det kanske tar en dag eller två, men sedan skall jag ha hunnit i fatt. Men nu har det visat sig att jag ligger hopplöst långt efter. Bokhögarna på soffbordet bara växer (olästa böcker har inte tillträde till min bokhylla). Jag får snart skotta mig genom passagen mellan soffbordet och hyllan för att kunna ta mig till skrivbordet. Ändå älskar jag det. Jag njuter av att dränkas av olästa böcker, ha dåligt boksamvete, men framför allt att plocka bland böckerna på jakt efter den perfekta boken att läsa just nu. Att den finns där någonstans det vet jag. Det gäller bara att hitta den…
För övrigt har det varit en ganska lugn dag, en dag med svensk seger på 400 meter i inomhus-EM, -en dag som mest tillbringats inomhus. Jag och J tog oss en tur ut, gjorde Tai qi och gick till förortscentrat för att köpa något gott till kaffet och något ätbart till middagen. Bägge uppdragen genomförde vi med bravur.
Men nog om det.
Säger god natt för nu, -en inbunden pockar nämligen nu på min uppmärksamhet…
Categories: Allmänna tankar Taggar:

Varför livet suger…

mars 6th, 2009 4 kommentarer
Koppen här är både manipulerad i photoshop och drejad i en annan lera än dagens produktion, -men stilen är den samma -om det nu går att uttyda vill säga. Egentligen suger det inte, -livet. Det är bara det att vissa dagar känns lite motigare än vad som egentligen borde vara berättigat. Det har varit en sådan dag idag. Ändå har jag haft en låg-dissociativ dag, -jag har varit ”med” i kroppen och knoppen, -fått en hel del gjort under eftermiddagens näringar (-en serie muggar i tre storlekar), haft sport att titta på när jag kom hem (fast jag somnade ifrån alltihopa -igen) och så har jag träffat ideligen trevliga, glada och lättsamma människor (om man nu kan kalla min ”elev” A lättsam, men ovanligt trevlig var hon faktiskt idag).
Faktum är att jag vet vad det är som tar ner humöret, men det är ingenting som är lämpligt att skriva här. Som sakerna ser ut så är det inte heller något jag kan göra något vidare åt. Jag hatar det, -saker som är utom min kontroll. Maktlöshet. Ett löv i vinden som inte kan göra så mycket annat än landa där vinden tillåter henne att landa.
Kanske beror det på att jag varit maktlös så mycket och nu kämpar med händer och tänder för att inte vara det. Kontroll, kontroll, kontroll. Maktlöshet.
Categories: Allmänna tankar Taggar:

Vad vore livet utan snödroppar?

mars 5th, 2009 Inga kommentarer

Categories: Allmänna tankar Taggar:

Konflikter

mars 5th, 2009 Inga kommentarer
”Konflikträdd” kunde vara mitt mellannamn. Jag är synnerligen konflikträdd och smått fobisk vad gäller att göra någon arg eller som jag själv brukar säga ”upprörd” (ett ord som betecknar allt från milt irriterad till flyförbannat rosenrasande). För hur skall man kunna veta vilka konsekvenser ilskan kan ge? Det hänger ihop med att jag är poinefobisk -sjukligt rädd för bestraffning. Det har dock sina randiga skäl. Någonstans i historien var det logiskt att förvänta sig vad som helst, när som helst och hur som helst. De flesta människor är dock mer balanserade än så och i de allra flesta konflikter finns flera sidor av samma mynt som brukar må bra av att belysas från ömse sidor.
Jag befinner mig i en lärandeprocess. Och visst har jag utvecklats. Jag vågar stå på mig och jag vågar ibland säga min mening trots att det är obekvämt. Men långt där under dundrar konflikträdslan. Rädslan för att såra. Att inte vara duktig och till lags och en snäll flicka. Att inte göra som ”de” vill. Uder min uppväxt var ”de” inte ens alltid en person. ”De” var något oformbart, obestämt, något jag gjorde allt för att undvika. ”De” var döden.
Nu försöker jag gå omkring i landet ärlighet och respekt. Ärlighet mot mina medmänniskor. Ärlighet mot mig själv. Respekt mot de människor som finns runt mig, (vare sig jag anser att de gjort sig fötjänta av den eller inte), men också, -och det kanske allra mest, -respekt mot det barn som en gång var jag. Det barn som fasade för allt det i henne själv som inte var till lags. Det som kunde hota hennes existens.
Nu har jag insett att det inte är det som hotar min existens.
Jag blir till genom att ärligt och respektfullt bara vara. Jag.
Categories: Dissociation, Trauma Taggar: ,

Kort, kort dagsresumé

mars 4th, 2009 Inga kommentarer
En ganska omtumlande dag har det varit. Dels en lång dag vid näringarna som kantades av vissa mindre besvikelser (en av mina produkter hade… ja, -tappat huvudet) och sedan ett negativt besked till kvällningen. Däremellan sov jag (-vaknade först när B kom -sin vana trogen, vid fem ungefär och då hade jag varit hemma i nästan tre timmar). När jag kom hem var jag ofantligt trött. Och trots de två timmarnas sömn där på eftermiddagen återfick jag liksom aldrig energin.
Semlan -väninnans katt, i farten…
Mina tankar har snurrat kring gamla händelser invirade i dagsfärska motgångar och mindre huvudbry. En kul sak hände dock idag också, -nybeställda böcker kom med posten (nej, -ett privat alternativ till den samma, men, nåja…) så en liten mjuk känsla av upphetsning finns också någonstans i magtrakten.
God natt!
Categories: Allmänna tankar Taggar:

Att ta ett steg till sidan

mars 3rd, 2009 Inga kommentarer

Det var precis sedan jag lagat färdigt kvällsmaten och satt mig med en tallrik ris och kantarellbakad kyckling i soffan framför TV:n (jo, jag medger -det är en dålig vana det där att äta middagen i soffan) . Jag var hungrig efter en lång dag med både terapi och visit hos min väninnan Y (-en vänskap som jag f.ö. värderar mycket högt…-bara så du vet Y). Hur som helst (till saken) så satt jag där i soffan, i mörkret, med min tallrik med dagens sena middag och insåg med förhöjt intresse att programmet som snurrade på TV:n var Dr Phil (ja, ja, jag vet, men jag står för det).

Det som fångade mitt intresse var en vit kvinnas interaktion med en svart man. Kvinnan styrdes av sin rädsla för svarta män. Hon hade blivit våldtagen av en svart man och hennes rädsla kunde förstås mot bakgrunden av den erfarenheten. Mannen i sin tur, hade blivit våldtagen av en vit man, som 9 respektive 13-åring. Kvinnan kunde se mannen som ett offer (eftersom det som inträffade hände när mannen var en pojke), men uppfattade honom fortsatt som ett hot. Mannen var samlad. Kvinnan gav utryck för rädsla. Mannen gav medkännande (I’m sorry). Kvinnan försökte visa medkänsla (trots sin rädsla för svarta män).

Det enda som saknades var mannens eget medlidande med det barn som en gång var han själv.

Det är lätt hänt, att man förstår andra mer -har mer medkänsla och empati med andra människor. Att själv kunna acceptera sin egen sårbarhet, -sin egen utsatthet verkar vara sju famnar värre. Det finns en illusion hos oss som handlar om att vi av oss själva förväntar oss övermänsklighet.

Det är då man skall ta ett steg åt sidan och titta på vilka kraven är som man ställer på sig själv. Finns det någon sida av mig som kan förstå den utsatthet jag befann mig i? Kan jag förlåta mig själv för att jag var ett barn? Och för att det enda jag kunde göra var att överleva.

Att överleva kräver respekt, så; skål -för alla oss som överlevde!

Categories: Trauma Taggar: ,

Nyhetsbrev

mars 2nd, 2009 Inga kommentarer
Nyhetsbrevet mars-april 2009
Det är någon vecka sedan nu som jag satt och letade efter nyhetsbrev om trauma och dissociation och fann att det inte fanns så många. Denna lucka i informationssamhället bestämde jag mig för att fylla. Resultatet blev Triumfen över Traumat – Nyhetsbrev nr1 2009.
Detta första nyhetsbrev gäller för mars och april 2009. Välkommen att läsa och ladda ner numret eller varför inte sätta in dig på nyhetsbrevets mailinglista? För att komma med på mailinglistan sänd ett mail till [email protected]
Categories: Nyhetsbrev Taggar: , ,

Vaken!

mars 1st, 2009 Inga kommentarer

Det blev blåbärssmoothie till frukost (blåbär i sympati med vasaloppsåkarna), -men trots det orkade jag inte med att följa dem idag…		 Jag har varit trött, så ofantligt trött idag. Under förmiddagen tänkte jag se på vasaloppet på TV, men sov mig igenom det. Sedan skulle jag, tänkte jag, se på herrarnas fem mil från Liberec (eller hur det nu stavas), men inte heller det kunde jag hålla mig vaken igenom. Det måste helt enkelt vara så att jag efter en gårdag som bestod av tre timmar i bil och en dryg timmes strosande i en väldigt lördagsaktiv småstad helt enkelt behövde sova. Av någon anledning finner jag sådant oerhört tröttande. Det kan också hända att natten innan trots allt inte blev så bra. Jag vet inte…
jag vet bara att jag nu, lagom till midnatt känner mig riktigt utvilad och beredd att ta mig an vad dagen har att erbjuda…
Categories: Allmänna tankar Taggar:
Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu